En inköpstur till Bauhaus borde väl inte stå högst på listan över saker man vill göra med familjen en lördagsförmiddag. Ändå nappade både jag och Algot direkt när förslaget kom från Urban vid frukostbordet.
Efter sju veckors "spädbarnsisolering" kan faktiskt ett besök på ett byggvaruhus te sig som rena Oscarsgalan.
På inköpslistan stod en aluminiumlist och en gummipackning. Blöjor, ombyten, mat, nappar och leksaker packades ner. Två barnvagnar packades in. Så långt allt väl!
Det var inte förrän på parkeringen utanför byggvaruhuset missödena började. För medan vi hade fullt upp med att lyfta ur barnvagnar och skötväskor passade lille Algot på att låsa in sig själv, lillebror och bilnyckeln i bilen. Där satt han sen och undrade varför mamma och pappa blev allt mer stressade i sina ansträngningar att få honom att låsa upp igen. Jag hann fundera både på vilken ruta som skulle vara lämpligast att slå in och vad vi skulle säga till socialtanten när de kom för att ta våra barn ifrån oss.
Nu behövde lyckligtvis inget av det ske för om det är något som vår förstfödde är bra på så är det att fingra och trycka på knappar av alla de slag och vips var dörrarna öppna igen.
Dramatiken på parkeringen gjorde nog att vi kom av oss lite,för när vi, en kvart senare, ställde oss i kassakön hade vi enbart plockat åt oss de två varor vi kommit för att köpa. Tror aldrig att det har hänt oss tidigare!? Urban betalade och snart satt vi nöjda i bilen på väg hem. Det var först när vi parkerade utanför huset och lyfte ur ungar och vagnar som vi upptäckte att prylarna vi köpt inte kommit med hem.
- Helt otroligt, jag bara betalade och gick därifrån. Vad är det för fel på mig? undrade Urban och såg uppgiven ut.
Jag tröstade med att han trots allt lyckats få med sig både sambo och barn men kände innerst inne en enorm tillfredställelse över att inte vara ensam om att fullständigt ha förlorat förmågan att minnas något annat än när den sista blöjan byttes.
Vadbackens skola klass 4 1951
23 timmar sedan
1 kommentar:
hej kajsa..upptäckte denna underbara blogg, och blev så lycklig att jag kan följa vad som sker där hemma med mina goa små kusiner...saknar algot och det ska bli sååå roligt att träffa Måns...Ha det bra /Johanna
Skicka en kommentar