Lilla fröken duktig

Har haft en riktig mys-pys-sitta-i soffan-å-gosa-med-Måns-dag.
Befriande att ta sig den rätten, trots att solen skiner och det finns mängder av löv att kratta i trägårn.
Fast, det faktum att jag måste påpeka det, tyder förstås på dåligt samvete.
Undrar varför?
Som mammaledig borde det ju vara själva grejen att man ska ta hand om sina barn.
Vet att jag tjatat om det förut, men om jag inte tvättar bilen, fållar gardiner, märker kläder eller röjer i garderober så känns det som jag är en riktig latmaja som bara går här hemma å slår dank hela dagarna.
Bäst vore förstås om man hann ägna sig åt barnen och göra alla de där grejerna. Men det är ju inte realistiskt. Och jag tänker inte skriva nåt om att jag ska försöka bättra mig. För, det vore att fara med osanning.
Det enda jag kommer försöka med är förmodligen att bli ännu bättre på att hinna med allt.
Dumt men sant!