Smittsam inbillningssjuka

Idag var det varken jag eller Måns som stod för dramatiken. Tvärtom verkar de röda prickarna å alla andra åkommor ge med sig.
Ändå blev lyckan kortvarig, för på väg hem från dagis gav instrumentpanelen i peugeoten till ett pip samtidigt som oljetryckslampan började lysa. Det hela inträffa lägligt nog på Hästepallarna (för alla icke-uddevallabor: den smala serpentinvägen på utsidan av berget som leder in till stan). Lyckades i varje fall ta oss ner å rulla in på Bodeleparkeringen.
En titt på oljestickan visade att oljenivån var hög och något dropp under bilen kunde jag inte se. Ändå envisades varningslampan med att lysa .
Det blev till att lämna bilen å invänta snälla mamma, som kom oss till undsättning.
Ikväll åkte Urban å pappa iväg för att bogsera bilen till Peugeot.
Å vad tror ni hände?
Jo, den rackarns lampan lät bli å lysa och bilen kunde, utan minsta problem, ta sig till verkstan för egen maskin.
Nu står den där å väntar på att bli undersökt. Och jag antar att det enda det besöket kommer resultera i är jag kan klassas om mytoman och att min plånbok blir ännu tunnare.
Personligen tror jag att alltihop handla om att bilen ville ha lite uppmärksamhet. Sen Måns kom har tiden inte riktigt räckt till för bilvård. Något som oljetryckslampan nu rått bot på.