...somnade lille Måns idag.
Förkylningen vägrar släppa och trots att han varit feberfri i två dar var han inte alls på humör i morse.
Tvärtom, kröp han in och la sig under storebrors säng och grät.
Hualigen, vad det skär i modershjärtat, när man måste dra fram ungen och så glättigt som möjligt försöka få på honom overallen och med ut i bilen.
Tack vare de fantastiska dagisfröknarna gick det trots allt bra att lämna honom. Men, när jag ringde nån timme senare och fick veta att han somnat i Katarinas famn, då var det inget annat att göra än att åka dit å hämta hem honom.
Det visade sig vara ett klokt beslut, för väl hemma visade det sig att han hade närmare 39-graders feber. Ändå orka den lille rackaren flytta halva sitt bohag från sitt rum till vårt sovrum när jag vände ryggen till.
Återstår att se hur natten blir.
Vadbackens skola klass 4 1951
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar