Karneval på villovägar

Måns låter som en sur gammal motor i sin spjälsäng.
Algot snarkar och Urban snickrar i garaget.
Jag funderar på en minst sagt märklig syn jag fick på Ikea igår.
Rätt som det var, mitt bland kastrullerna dök ett gäng sambadansande tjejer upp. Endast iförda färggranna plymer, paljetter, platådojor och minimala bikins "cha cha" de sig fram bland husgeråden.

Vänta...ska bara gå å ge Måns lite välling.

Så där ja, nu ska han väl sova snällt åtminstone halva natten.

Var var jag? Jo, de rullande höfterna på Ikea.
Det var allt ett underligt påhitt. Antar att de har något slags tematygveckor för sambatakterna strömmade ur varuhusets högtalare och personalen gick med en rätt fånig mönstrad tygbanderoll tvärs över bröstet.
Men, den som kläckt idén om att låta några unga tjejer försöka skapa karnevalstämning bland nattduksborden på plan två, den skulle allt behöva förklara sig.

För vad hände? Jo, kunderna (och där kan vi även räkna in undertecknad) kände sig mest förlägna och visste inte riktigt var de skulle titta. Visst fanns det en och annan medelålders man som hade svårt att slita blicken från de unga kropparna, med påföljd att hans stackars fru stod brevid och såg än mer generad ut.

Nej, samba, karneval och rumba funkar säkert finfint i Rio de Janeiro.
På Ikea Bäckebol en onsdag i kallaste februari blir det bara fullständigt stolligt.