Det blåser...

...inte riktigt våra vindar just nu, för familjen Wedberg alltså.
Men, vi får tro och hoppas att botten är nådd och att vi nu bara har att kravla oss uppåt.
I morgon åker jag till Stockholm.
Ska på rättegång.
Låter dramatiskt, eller hur.
Har varken ork eller lust att berätta så mycket mer om det just nu. Men tids nog får ni nog veta.

Undertiden tröstar jag mig med det gamla hederliga uttrycket:
-Det som inte dödar, det härdar.

Jag lever...

...men har inte hittat tiden för bloggning det senaste.
Men vem vet, snart kanske det vänder.

Kvällens nattning

Ikväll har jag tryckt Måns och Algot lite extra intill mig.
När man hör om dödsskjutningen på den där finska skolan och de hundratals barnen i Kina, som insjuknat på grund av giftig mjölkersättning. Då vill inte släppa sina egna små längre än på en armlängds avstånd. Utan ligga så nära att man känner värmen och hör andetagen.

Så bygger du en egen gånggrift

Det här behöver du:
Spett
En massa överblivna bumlingar
En välvilligt inställd pappa som kör skottkärran

Plötsligt anar man vidden av arbetet med att bygga en gärdesgård...en vikingagrav...faraos pyramider.

Åja, nu ska vi väl inte förhäva oss och jämföra denna hög med ett av jordens sju underverk, men visst blev det bra!?

Å, än bättre blir det när det börjar växa fetknopp mellan stenarna.

Det bästa med att jobba...

...är att man blir ledig, emellanåt!
Har just gått på en tredagars ledighet. Och kan inte annat än njuta.
U. åker till Norge på uttagning till multisporttävling med jeepkörning imorgon. Så jag blir allena med barnen i helgen. Tänkte försöka koka lite äpplemos å elda i spisen.
Myyys!

Utmaningen antagen

Bloggkollegan å före detta arbetskamraten Magdalena Rydberg utmana mig i att upprätta en lista över de fem personer som inspirerat mig mest i livet.

Här är de som först kom upp i huvet:

• Astrid Lindgren - väckte, med sina underbara berättelser, mitt intresse för att läsa och skriva. Verkar dessutom ha varit en fantastiskt trevlig person med en rejäl skopa sympatisk självdistans.
• Farmor och mormor - som tyvärr inte finns i det här livet längre. Men som finns där ändå! Farmor som med sin kärva skärpa inspirerade till egna vägval och världens snällaste mormor som gjorde allt och lite till för sina nära och kära.
• Urban - som, med inställning att allt är möjligt, förde in en helt ny dimension i mitt liv.
• Bror min - för sin enastående godmodighet. Där ligger Nalle Puh i lä!
• Grabbarna grus; Algot och Måns. Genom dem ser jag livets mirakel.

Och så undrade Magdalena om jag ville svara på den här 100-punkters listen. Jo vars, jag kan försöka. Gillar ju listor, själv.

Tio första:

Första bästa kompis: Jörgen Nyman

Första bil: En vit fårrrd

Första kärlek: Too long ago...

Första husdjur: Kaninen vitnos (Även mitt sista husdjur om man bortser från dagens akvariefirrar)

Första semester: Tja, om man ska ta första egna semestertrippen var det två veckor på Cypern med fem tjejer från klassen. Sommaren mellan första å andra ring...;-)

Första jobb: Sommarjobb på Kanalverket i Lilla Edet. Det var efter åttan å jag målade upp Sigge på ett tak.

Första köpta skiva: En singel med Howard Jones, med den fantastiska brandgula luggen.

Första köpta film: Ingen aning. Jobbade extra i videobutiken, så jag behövde aldrig köpa några filmer

Första konsert: Vet inte om det var den första. Men jag minns när jag fick följa med storkusinerna till Rondo å titta på Lundell. Det var stort! För att inte tala om de enorma ölen!?

Nio sista:

Sista alkoholdrycken: Ett par glas rött till fredasmiddan. Mmmmm....

Sista bilfärd: Idag, hem från jobbet. Svårt att komma hem fort nog. När man vill träffa de små innan läggdags.

Sista filmen du såg: Flyga drake. Helt okej, men boken var ljusår bättre.

Sista ringda telefonsamtal: Alldeles nyss, till barndomsvännen Malin som fyller 36 idag.

Sista bubbelbadet: Måste ha varit när jag vänta Måns i höstas.

Sista spelade cd: Nina Simone, alltid Nina, i bilen.

Sista kyss: To private

Sista gången du grät: Se svaret ovan.

Sista måltiden: Hu! Det lät ödesmättat. Men Ubbes flygande Jakob, förut när ungarna somnat smaka fina fisken.

Åtta har du nånsin:

Dejtat en av dina bästa kompisar? Njet.

Blivit arresterad? Inte det heller.

Blivit kär vid första ögonkastet? Ja, och det tycks hålla.

Fått ditt hjärta krossat? Jajamen!

Sagt att du älskar någon utan att mena det? Nej

Kört för fort? Har hänt.

Fuskat på ett prov? Näpp, inte som jag minns. Är ju lärarbarn...

Slagit någon? Förutom rätt vilda brottningsmatcher med brorsan. Nej.

Sju saker du har på dig:

För ointressant.

Sex saker du gjort idag:

1. Simmat 1000 meter.

2. Jobbat

3. Lättat mitt hjärta

4. Busat med Algot och Måns

5. Ätit med Urban

6. Bloggat på tok för länge

Fem favoritsaker :

1. Kameran

2. Mina fina löparskor

3. Lilla segelbåten

4. Dagboken

5. Bilen

Fyra personer du kan berätta allt för:

Någon sån person finns inte. Men, beroende på ämne ligger Urban, mamma å vännen Annika bra till.

Tre val:

Svart eller vit? Svart

Sommar eller vinter? Sommar, åtminstone på de här breddgraderna där vi knappt får någon vinter att ringa hem om.

Choklad eller chips? Choklad

Två saker att göra innan du dör:

1. Ge bokprojektet en ärlig chans

2. Måste fundera mer på den...

En sak du ångrar:

Säkert en hel del. Men inget som jag orkar lägga energi på.

Puh! Det tog sin tid, men nu är utmaningen avklarad.

Kolla gärna in Magdalenas braiga blogg på adressen http://magdalenarydberg.blogspot.com/

Det brukar jag göra!

God natt!

Så var den veckan slut

Söndag kväll å en bra jobbhelg är till ända.
Har fått gå på Knyppeldag, segla J22:a, besöka såväl Lane-Ryrsdagen som Bjursjödagen, skriva om en vattenläcka å ett ras.

Tiden har gått fort å det enda som är lite trist är att jag knappt hunnit träffa U. å grabbarna. Men imorgon är vi lediga allihop. Gott!

Veckans höjdare:
- När Måns grabba tag i spjälorna i sängen och segade sig upp på till stående.
- Lördagens seglingsjobb.
- U:s goa fredagsmiddag.

Veckans depp:
- När det plötsligt gick upp för mig hur lite jag hinner se av familjen en vanlig arbetsvecka.
- Min ömma axel som börjat ge sig till känna igen.
- Förkylningskänning.

Såg filmversionen av fantastiska boken "Flyga drake" Khaled Hosseini igår kväll. För 45 kronor hyrde vi den rätt in i teven (det är nåt elektroooniskt...) Kändes tyvärr som de staplat bokens alla kärnscener på varandra. Men jag inser att det nästan är en omöjlig uppgift att göra film av den historien.

Alltså, boken får fem toastar, filmen två.

...å kom tillbaka...

...skrivbehovet alltså, för här kommer nåt som först gjorde mig så orolig att jag stannade bilen på vägen hem från jobbet i går. Bara för att inte missa något av ekots inslag om den senaste larmrapporten.

Just det, den om hur vi tutar i våra stackars små telningar gift, bara genom att använda nappflaskor i plast.

Jajamän, ni hörde rätt! Så oansvariga är vi föräldrar att vi serverar vällingen i nåt så livsfarligt som plastflaskor. Tydligen frigörs det en kemikalie som heter bisfenol a, som kan leda till inlärningssvårigheter, hurmörsvängningar och psykisk sjukdom.

Huva, huva, huva, det vill vi ju inte ha tänkte jag å drog upp volymen. Lyckligtvis vågade jag lyssna på hela inslaget för i allra sista meningen sa damen på Livsmedelsverket att ett barn som matades med flaska daglien på sin höjd kunde få i sig en tredjedel av vad som kunde vara farligt och att det krävdes att man fick i sig hundra gånger mer än det, för att det verkligen skulle innebära någon risk.

Så mycket hade man nämligen lurat i både råttor och chimpanser med påföljd att de utvecklat hormonstörningar!!

Jag svor högt för mig själv i bilen!
Vem ger de här människorna rätten att gå ut med såna idiotiska uppgifter när det egentligen inte finns någon anledning att oroa folk.

Och än värre, hur kan mina kollegor i mediavärlden sjunka till en nivå där de kör ut en sån idiotisk nyhet??

Jag bara frågar!?

Skrivbehovet som försvann...

Den här bloggen börja ju som ett litet terapiprojekt när jag gick på mammaledighet när Måns var nyfödd. Tyckte det kunde vara kul att hålla igång skrivandet å känna att man satte ett avtryck, vid sidan a allt kånkande av tvättkorgar, grötmatande å barnbusande.

Att slå sig ner framför datorn, samla tankarna å försöka sammanfatta dagen visade sig vara ett bra sätt att bearbeta vardan med dess upp- å nergångar. Å det har blivit en hel del sena bloggnätter framför datorn.

Men, nu är jag tillbaka på jobbet sedan ett par veckor å plötsligt finns varken behovet att skriva eller tiden att göra det på. Så vi får väl se hur det blir med uppdateringen av bloggen de närmsta månaderna. Tanken är ju att jag ska gå hem igen på hel- eller deltid efter nyår, så det är väl inte omöjligt att jag återupptar det mer frekventa bloggandet då.

Hur som helst har jag gått å blivit 36 år i veckan. Huvvaligen va det låter gammalt!
Men födelsedan var fin med sång å frukost på sängen. Fin tröjpresent av U. å teckning från Algot. Väl hemma från jobbet bjöds det på mumsig tårta.

Verkar som förkylningskulmen äntligen är nådd för både Algot och Måns. Skönt, för det är verkligen ett aber att vara snuvig när man varken kan snyta sig eller vill avstå från välling eller napp. Nu är det väl mest jag å U. som går å harlklar oss med rinnande näsor. Fy 17 för alla dagissnuvor.

Ska just på min första jobbhelg på mycket länge. Hade förstås gärna varit hemma ett par dagar och fått träffa U. och barnen före mat-sov-å pyjamas-dags på dagarna. Men, det får bli på mina två lediga dagar nästa vecka.

Njuter fortfarande av nyhetens behag på jobbet å tycker det mesta är riktigt kul!

Nattelinatt

Rekord i bajsblöjor

Väl medveten om att det inte genererar varken ovationer, hyllningar eller medaljer måste jag bara få berätta att jag bytt 6 bajsblöjor idag. Tror att det är något av ett personligt rekord.
Sen slog det mig att bror min har haft tre barn (varav ett tvillingpar) i blöjålder å att hans fru, som varit hemma lejonparten av tiden, måste ha slagit det rekordet i princip varje dag i flera års tid. Å, inte har jag hört henne varken klaga eller yvas över det. Imponerande å i OS-klass om du frågar mig.

Har för övrigt hälsat på just det kusingänget idag. Å, jag får nog säga att det är få saker som gör en så glad som att se ens egna små telningar ha kul med borsans. Cykla på kapp, gå på plankan som pirater, mumsa i sig vetebrö å högkoncentrerat bygga rymdskepp i lego.

Årets regnigaste lördag tillbringa hela familjen på Vattenpalatset i Vänersborg. Riktigt kul, fast tyvärr lite för kallt i luft å vatten för lille Måns. Där hade lite mer hull på kroppen inte varit fel. Men invirad i en handduk mådde han trots allt fint.

Ser fram emot en ny jobbvecka. Imorgon väntar nytt redaktionellt system. Spännande!?

Trött på nytt sätt...

Har hunnit jobba tre dar och den värsta ivern har väl börjat lägga sig.
Ikväll känner jag mig, för första gången på väldigt länge, trött på det sätt man blir av att åka hemifrån i nio timmar å försöka använda hjärnan. (även om det nu inte var så mycket av mina jobb som gick i lås just idag...)
Njuter av att inte ha ansvar för matning, påklädning å dagiskörning.
Njuter av att kunna tänka en tanke till punkt och att få ha en timmes lunch när jag bestämmer helt å hållet vad jag vill göra.
Men, när klockan är halv sex har jag trots allt svårt att ta mig hem fort nog.
Vill hinna hem innan Algot törnar in och Måns blir för trött att busa med.