onsdag 30 mars 2011

Den jämställda generationen gror

Den här historien http://op.se/ostersund/1.2893836-olle-i-bjornidet-var-beredd-pa-att-do om 12-årige Olle Frisk, som häromdagen råkade i luven på en livs levande björn när han åkte skidor i Funäsdalen, har väckt stor fascination här hemma. Särskilt Måns har haft mycket huvudbry kring björnens vassa klor, Olles sjukhusvistelse och björnungarnas väl och ve. Det sista mynnade ut i följande konversation: Jag: - Nu när björnmamman inte återvänt till idet på flera dagar har de börjat fundera på att flytta ungarna till en djurpark eller kanske till och med avliva dem. Måns: - Det behövs inte! Jag: - Jo, det gör det nog. För nu när mamman lämnat dem så kommer de inte att klara sig själva. Måns: - Men jag säger ju att det inte behövs! De har ju en pappa också. Behöver jag tillägga att det blev glass till kvällsmat? För övrigt har jag ingen aning om varför det inte går att göra en endaste radbrytning i mitt blogginlägg idag.

onsdag 23 mars 2011

Dagens skogskoja

Har vi visserligen besökt förut, men eftersom den ligger så väldigt spännande till (på kanten till en ravin) och är i få farligt skick (ruttna plank och rostig spik) är den förstås väl värd ytterligare en visit.


Måns fick INTE klättra in i den här kojan.

Idag har jag även lyckats finna ut att:

- Det, trots allt , är rätt sött att bli väckt av en överlycklig treåring som just upptäckt att hans självspelande piano under natten fått nya batterier. Varpå han helt sonika tågar in till sin mamma, placerar leksaks-piano-keyboarden vid hennes öra och drar igång en riktig grodsång.

- Det är hög tid att få alla mina små frön i jorden.

- Electrolux, eller rättare sagt, Husqvarna INTE kan erbjuda nya knapp-vred till sina 20 år gamla spishällar.

- Algot är ett riktigt modelejon, för vilken bara det bästa duger. I det här fallet en riktigt tuff jeansskjorta samt en grym hip-hip-mössa.

- Det troligen finns en seriös köpare till pappas båt. Kul å vemodigt är vad det är!

Vår på Emaus

Idag har vi varit på Emaus.
Uddevallas finfina öppna lantgård. Grisen Pigge mötte oss redan vid grinden. Bockarna bruse mumsade halm, kaninerna försökte smita och hästarna tycktes njuta i vårsolen.


Men Måns och Algot föredrog de här hästarna framför de riktiga ponnysarna.


Algot besteg, som vanligt, ett litet berg.


Måns i fäktartagen.

http://www.uddevalla.se/kulturfritidnatur/emauslantgard.4.6f3a21fb118d12a0969800011621.html

Och ikväll fick Algot premiärtesta klätterträning i nya Rimnershallen. Verkar vara hans grej!

Själv är jag väldigt nöjd med att jag äntligen lyckats röja i översta hallbyrålådan.
Det måste varit ett ta sedan med tanke på hur många avlagda mobiltelefoner, gamla telefonkataloger och (tyvärr) utgångna blomstercheckar jag hittade.

söndag 20 mars 2011

Kalas, pannkaka och stenplockning

Så kan man sammanfatta denna dag.
Det var framförallt Algot som stod för kalasandet.
En av kompisarna på dagis fyllde 6.

Så här fräck var han då!
Palestinaschalen hitta in själv i mina gömmor.
Sicken cooling.
Måns å jag gjorde ugnspannkaka och knäckte ägg så det stod härliga till.
I väntan på att den skulle gräddas drog Mr Måns ett trumsolo i köket.

Sen ville han testa kameran på mor i mormorsförkläde.
Eftermiddan har ägnats åt stenplockning. Det är helt enkelt inte klokt hur mycket sten det kan hamna på en gräsmatta efter en vinter av snödumpning från grusinfarten.
Men fint blir det!

Sol i sinne

Utflykt till stranden.
Algot hade en ny kompis med.
De besteg ett berg, tog sig ner och gilla varandra då bra att de ville leka på eftermiddan med.

Mammalycka

tisdag 8 mars 2011

Kan kvinns dra till skogs?

En fundering så här de sista minuterna av internationella kvinnodagen.

Har blivit helt såld på Lars Monsen......s liv.
Om ni missat honom, så är han den där otroligt godmodige norrmannen som tillbringar ett helt år i Nordkalottens vildmark. Programmet heter just Nordkalottten 365 och går på måndagkvällar i SVT.

I utstuderad vilda västernstil trotsar han isande vindar, mygg och skavsår. Med jycken som enda följeslagare vandrar, paddlar och skidar han fram i Nordens nordligaste nationalparker. Bär det han måste ha för att klara sig på ryggen, njuter av årstidernas skiftningar och vrålar av lycka när han får en präktig harr på kroken.

I Norge är den här äventyraren tydligen något av ett nationalhelgon. Själv såg jag honom första gången i Skavlan där han berätta om en fjälltur tillsammans med ett gäng funktionshindrade. Och efter lite googlande så vet jag nu att han korsat så väl Kanada som Alaska och Grönland till fots.

Hur som helst. När jag uppkrupen under fleecefilten i soffan följer hans färd genom teverutan kan jag inte låta bli att låta tankarna flyga iväg.

Skulle jag fixa att göra något liknande?

Skulle jag få lappsjukan redan efter en eftermiddag i ensamhet eller skulle ett sånt där norskt självklart Monsen-lugn infinna sig?

Sen glider tankarna in på nåt slags man-, kvinna-, jämställdhetsperspektiv.
Jag försöker se en kvinna göra ett liknande program, leva ett liknande liv.
Börjar plötsligt flina lite förläget.
Vad skulle jag själv tycka om en kvinna som väljer att leva ett sånt liv. Som lämnade allt, som för de flesta anses viktigt, och gav sig ut i vildmarken.


Ärligt talat skulle jag nog undra vad som fattades henne.
Vad har hon varit med? Vad flyr människan ifrån? Vad vill hon bevisa?
För inte kan hon väl frivilligt utsätta sig för allt det där?

Själv vet jag förstås att jag inte skulle klara mig ensam utan min familj i ens en vecka.

Men, det är inte det den här frågan handlar om.

Frågan är helt enkelt kan ett kvinns dra till skogs?

Avslutar med en bild från dagen som gick.
De är inte från det vilda Nordkalotten.
Men, vi hitta faktiskt en äkta rådjursskalle:

En något fundersam Algot

http://www.nrk.no/nordkalotten365/

söndag 6 mars 2011

Det som göms i snö...

Vi har ett problem.
Eller för att vara helt exakt:
JAG har ett problem.

I höstas grävde vi upp halva vår trädgård.
Vatten- och avlopps å berg-/jordvärmeledningar skulle dras.
Det såg för bedrövligt ut där skopan gått fram .
Men så kom vintern och gömde alltihop under sitt snövita täcke.
Och jag måste erkänna att jag glömde/förträngde vår gräsmattas tillstånd.

Idag gick det inte att förtränga någe mer.
Det såg bröderna geggamoja till!

Att säga att de var gravt, gravt leriga är en kraftig underdrift.
När de gått loss var det som om mitt minne av Roskildefestivalen, den där tokregniga sommaren nån gång på 90-talet, då vårt tält formligen regnade bort bleknade och blev rent löjligt i jämförelse.
Min man måste ha sett paniken i mina ögon, för när vi kom in var det han som, utan ett ljud, ställde sig å skrubbade skor och byxbakar i säkert en timme.

Det tycks bli en lååååång vår i Västerby.

lördag 5 mars 2011

Utflykt till Sparreviken

Lagom lång lördagsutflykt till Ljungskile-
Tror platsen heter Dirhuvud, vid Sparreviken.

Måns över stock å sten


Ännu ligger isen


Måns utforskaren


Måns på språng


Korvgrillning


Utan snus försmäktar vi på denna öööööö





torsdag 3 mars 2011

En halv seger...

...lyckades till slut få ut en annons på farsans båt.
Visserligen inte på den tyska marknaden
men väl på den danska...
Och visserligen inte med mer än en stackars bild
(är för trött för att fatta hur jag packar mina megabilder så de för plats)
och visserligen inte till det pris han sa.
Lite måste väl annonsbiträdet ha för mödan...

Ser fram emot att få en fryntlig dansk i luren som vill pruta på obegripligt grötmål.
För numret i annonsen går till mig!?

onsdag 2 mars 2011

Tre timmar i den tyska slasken

Sliter mitt hår efter tre timmars pillande med att försöka lägga ut min fars båt till försäljning på den tyska båtmarknaden.
Just som jag lyckats översätta varenda båtterm, tankat in bilderna, dubbelkollat fot, djupgående och deplacement så fixar jag inte sista fasen i annonsproduktionen och hela arbetet är till spillo!?

Får glädja mig åt att jag fått skratta högt åt översättningsprogramsdamens tyska uttal på webben.
Förbaskat roligt!
Tänk om det funnits såna möjligheter när en annan gick på gymnasiet.

Nä, nu slaggar ja!

Vem vet, det kanske är nån som nappar om jag lägger ut en bild på den gamla Vindö 30:an här:

Fin som snus är den.