Bad- och krabbpremiär

På Mors dag

Götet tur och retur

Algot gillar tåg.
Fast någon vidare van tågresenär är han inte.
Tror knappt han mindes när han åkte tåg sist.
Därför tog vi, han och jag alltså, tåget från Ljungskile till Göteborg i morse.

På vägen ner lyssnade vi på Bowie på pappas Mp3 och var precis lika coola som tonårskillarna brevid.


Sen tog vi spårvagn nummer 13 till Linnéplatsen där kompisen Jens med godingarna Jonathan och Axel slöt upp.
Vi hängde på låset när Naturhistoriska öppnade.
Där var allt sig likt sedan jag var där som barn.
De uppstoppade djurens ögon lika glasartade, elefanten ofantligt enorm och lukten från valfisken i källarn lika frän.


På lekplatsen "Plikta" i Slottsskogen inträffade ett litet missöde när Jonathan inte fick stopp i rutchbanan innan den här dypölen.
Efter viss tvekan gick Agge med på att låna ut sina extrakallingar och byxor.

Sen blev det glass, kaffe, sälar, korv, pingviner och trötta ben innan vi åkte hemåt.

Snacka om lyx, när vi kom hem till grillmiddag på altanen fixad av svågern, svägerskan och herr U.

Nu är livet gott att leva!

Buuuuuu...N

Jag hann åtminstone läsa en saga för Algot,
när jag kom hem vid åttatiden.
Blev kvar på jobbet, efter att ha bevittnat ett sanslöst nämndsammanträde.
Inte helt lätt att skriva något begripligt om den röran.
Och fanns det varken plats eller tid åt att gå in på några detaljer.
Får bli morgondagens uppdrag.

Glatt överraskad blev jag i varje fall av allt som Mr U hunnit med.
Framförallt att varenda dammråtta var infångad.
Man kan ju bli nykär för mindre.

Blodomloppet

i Slottskogen visade sig vara ett riktigt trevligt lopp
(Det läskiga namnet till trots).
Fick hoppa in för min kusins frus syster som fått förhinder och sprang 10 km på 53.01.
Lätt som en plätt när Yannick Tregaro stod och hejade på i den värsta uppförsbacken.
Undrar just när man får en förfrågan om att ställa upp i nästa OS?

Solbus

Idag har vi varit i Askum.


Där bjöd arbetskamraten Karin på fika, lunch och bus.
Det blev en lugn hemfärd i bilen, eftersom båda gossarna snarkade innan vi nådde Tossene kyrka.
Väl hemma piggnade de till och hann tumla runt en stund till, när mormor kom förbi.
Ikväll har jag gått igenom räkenskaperna.
Nu väntar goa sängen.

Helgen

Avslagen auktion
Lördagsbesök X 7
Klädtvätt
Grillning i solgass med glass
Bryggpromenad
Barnbad
Pastamiddag
Filmkväll
God natt
Lekstugelek
Måns står på huvet
Mysig söndagsvisit
Korvstroganofflunch
Måns står på huvet, igen
Nödvändig omplantering
Blomvattning
Klädtvätt
Filmkväll igen
Läggdags

Tävlingsmänniska, inte jag inte...

Ren och skär ilska fick mig att spurta som en tok över mållinjen på Tjej-7:an vid Bjursjön idag.
Hade en lång mörk tjej framför mig de sista kilometrarna. En tjej som antingen använde loppet för att träna intervaller eller också var utsänd av någon illvillig person för att formligen reta gallfeber på mig.
Det som hände var att hon stannade upp och promenerade delar av loppet. Eftersom jag bara hade några tiotalmeter fram till henne närmade jag mig förstås varje gång hon slog ner på takten.
Men, just när jag var så nära att hon måste ha hört mitt flåsande i nacken så satte hon iväg, lätt som en hind, och susade iväg några hundra meter.
Sedan, samma sak igen och igen och igen.
Till slut var jag rejält uppretad.
Och inte blev det bättre när jag, för femte gången kom upp jämsides och hon, vände huvudet mot mig och sa "det var väldigt vad du håller i och kämpar".
"- Ja, men nu börjar jag bli rejält irriterad över att du springer ifrån mig hela tiden" sa jag mot hennes ryggtavla som försvann iväg framför mig.
Nästa gång jag kom i kapp säger människan "Jag kanske är lite taskig mot dig" och kutar iväg. "Nejdå, jag behöver en hare som du!" ropade jag och tänkte henne ska jag slå om jag så ska fälla henne med krokben på mållinjen.
Revanschen kom på upploppet. Tävlingen hette ju Tjej 7:an men visade sig vara 7 km och 250 meter och det var när när de där sista 250 metrarna återstod som jag plötsligt lyckades springa om henne.
Hörde henne säga "Nej, jag lägger ner. Nu får du ta över."
I mina öron lät det som hon försökte få det till att hon gav bort segern av någon slags välvilja.
Något som fick mig att ilskna till så till den milda grad att jag inte bara sprang förbi henne utan även passerade en enveten tant som jag bara sett ryggen av under hela loppet.
Följden blev att den lilla skara av funktionärer och påhejare som slutit upp vid målgången kunde se en bindgalen tvåbarnsmamma ta ut sig fullständigt de sista metrarna fram till mållinjen.
Tiden blev 40.54.
Behöver jag tillägga att jag gått med ett småleende på läpparna hela dan?

2009 års vinnare av Black River Race

Jag erkänner,

jag är mäkta stolt!

På den här adressen http://www.atasteofmedia.se/blackriver_race/

finns en 8 minuter lång filmsnutt om loppet.

Riktigt bra webb-tv, faktiskt.

Och det säger jag inte bara för att en till mig närstående person råkar ha huvudrollen.

Tjejlopp, behövs dom?

Funderar på att springa Uddevalla skidklubbs nya lopp kring Bjursjön på torsdag.
7 km bara för tjejer, med det passande namnet Tjej-7:an.
Fast, just nu sitter jag mest här å grunnar på vad jag egentligen tycker om löparlopp där endast damer är välkomna.
Egentligen var det Algot som fick mig att börja fundera. Efter att han sett alla Majalöpstanter som kutade runt i Högsäterskogen undrade han varför inte pojkarna fick vara med.

Vad skulle jag säga?

Jag menar, visst förstår jag tanken med Vårruset, LadyLufsen, Tjejmilen och för all del mysiga Majalöpet.
Att det har varit svårt att locka tjejer till alla etablerade motionslopp och tävlingar, där männen redan dominerar.
Men, nu är det ju faktiskt så att damerna blir allt fler även i de loppen. Kolla bara antalet som ställer upp i Göteborgsvarvet varje år.
Och egentligen är det ju orättvist och rent utav diskriminering att utestänga alla löpglada karlar.
Om man bortser från Grabbhalvan, som väl mest är ett skämtlopp, finns det väl inga lopp där kvinnor inte är välkomna.
Nej, hur skulle det se ut?

Eller också försöker jag bara hitta en ursäkt för att få gå och slå dank på Kristi himmelsfärds dag...

Idag har Algot varit på utflykt till Strandön med dagis.
De tog bussen från Groheds norra kl 9.40 och var inte tillbaka förrän vid kvart i två. Verkar ha varit en lyckad tur. (Algot är inte så mångordig när det gäller att berätta om sin dag.)
Enda missödet tycks ha varit en kvarglömd krabbfiskeutrustning och att han spillde yoghurt på gräset.

Här är "sommarstugan",

...som Algot kallar den.

Trött, trött men mycket nöjd

I torsdags var vi å sprang världens skönaste lopp - Majalöpet i Högsäter
Uppmuntrande dragspelsmusik i skogsbrynet och den hägrande målgångs-korven (!?) fick närmare 300 damer att kämpa på i de mördande uppförsbackarna.

Dessutom hade jag en egen fanclub på plats i form av Urban å grabbarna.


Ivrig att komma iväg.

Vinki, vink


Sista kullen före mål. Pust!

Helgen har varit både hektisk och rolig.

Urban drog iväg till Svanskog med grabbarna i fredags.

Jag har jobbat, klippt gräs, sovit gott och jobbat igen.

Uppdragen var minst sagt varierande med upprörda motdemonstranter, familjedag, sambatåg, kajakkurs, cykellopp och en herrans massa smånotiser. Enligt polisens uppgifter kan det väl knappt vara ett enda levande rådjur kvar där ute, efter alla viltolyckor som inträffat på småvägarna i norra Bohuslän de senaste dagarna.

Urban, har minsann inte legat på latsidan han heller. I lördags paddlade han Black river race. 31 kilometer på Svartälvens slingrande vatten mellan Älvsjöhyttan och Hällefors och vann!!

Och idag såg han, med mina föräldrars och kusin Jerkers hjälp, till att grabbarnas lekstuga transporterades ända från Kungälv hem till Västerby.

Algot visade mig stolt omkring i stugan när jag, sent om sider, kom hem från jobbet.

Det enda han inte var riktigt nöjd med var de rosa gardinerna.

- Mamma, de ska bort! sa han.

Bilder på det näpna lilla huset utlovas.

Byxångest

Algot älskar Blixten McQueen.

Andra figurer har kommit och gått. Men kärleken till Blixten har bestått.

Ända sedan han såg filmen för första gången.

I dag åkte jag för att köpa nya jeans till grabbarna.

Blev stående framför ett par urfräcka Blixtenjeans med tillhörande nyckelring på H&M.

Vägde för och emot men gick slutligen till kassan med ett par helt vanliga tråkiga blåjeans.

Nu brottas jag med mitt dåliga mammasamvete.

Att de blev de vanliga tråkiga jeansen beror mest på att de var just vanliga och tråkiga.

Lite mer snyggjeans än de där urtvättade tuffjeansen med färdigt skav på knäna.

Skavet kommer ju rätt fort ändå och om det är något Algot redan är i besittning av så är det just urtvättade jeans med skav på knäna.

Men, jag kan inte låta bli att tänka på hur glad han hade blivit för de där McQueenbyxorna.

Det liksom skaver lite i hjärtat att jag inte kunde bjussa honom på den glädjen.

Trots att han inte ens var med på affären och uppenbarligen inte har en aning om att de där coola brallorna finns.

Och trots att jag faktiskt köpte honom en rea-t-shirt med just Blixten på bröstet.

Gissa om han blev glad för den?

Lantisar i storstan

...det var just var vi var idag. Måns, Algot och jag.
I förmiddas packa vi in oss i bilen och styrde ner mot Majorna i Göteborg.
Skulle hälsa på min kusins trevliga sambo Maria och deras två godingar Samuel och Maya.
Kände mig både lite tuff och nervös när vi bytte filer in mot stan och korsade spårvagnsspåren på Karl Johansgatan.
Jag får alltid en go känsla i kroppen när jag kommer till de där kvarteren. De påminner mig om en behaglig studietid med café- och pubhäng, picknickar, tentaläsande, cykling, en massa goa kompisar och en tid av fridfull frihet.
Maria bjöd på tunnpannkakor med sylt och kaffe. Sedan placerade vi var sitt barn i barnvagn tog det andra i handen och knalla mot Slottskogen.
Hann bli så där räddförbannad Algot mer än en gång. Ungen fattar ju inte att bilar är hårda utan kutar iväg som en yster kalv på grönbete. Väl framme fick vi hälsa på både pingviner, pelikaner och en väldigt närgången påfågel.

Kolla bara in den här bilden.


Orutinerad stadsresenär som jag är hamna vi förstås i värsta rusningen när vi begav oss hemåt vid halv femsnåret.
Stackars alla arma krakar små sitter i de där köerna dagligen.

Men, 17 vad trevligt det är i Göteborg ändå.
Får helt enkelt bli lite fler besök där.

Mamma Mu och världens bästa farbror

Igår var det teaterpremiär för lill-Algot.
Tillsammans med Dorotea och hennes mamma bänkade vi oss på Bohusläns teater, som visst numera heter Regionteatern, och fick se när Mamma Mu tog itu med vårstädningen i lagårn.
Algot fnissade förtjust åt Kråkans karschlandning på scenen och tycktes behålla intresset hela den 25 minuter långa föreställningen.
Sedan for vi till Bohusläns Museum för fika och bus i lekrummet.

Idag har jag ägnat två (!?) timmar åt gräsklippning. Det är faktiskt en ren fröjd att fara fram med vår nya Klippo med uppsamlare. Sen kom Ubbes bror med familj på besök en stund. Han lever verkligen upp till sitt epitet som favvo-farbror. Idag försåg han Algot med den värsta vattenpistols-k-pist jag någonsin sett.
- Tommy, jag älskar dig! blev kommentaren.

Heja, alla vårrusare

Blir alltid lika upprymt förvånad när jag kommer till Skräcklan i Vänersborg för att springa Vårruset en kväll i maj.
Det är så häftigt med alla damer i olika åldrar och storlekar som samlas för att knata runt de fem kilometrarna.
I år blev det en blåsig tillställning.
Klockan visade 28.32 när jag nöjd och faktiskt inte helt utpumpad korsade mållinjen.
Nu är det dags att koja.

Knätofskalejs

Nej, jag var inte för fet.
Folkdräkten satt som en smeck.
Värre var det efter smörgås- och gräddtårta i stora lass.

Tänk, att fylla nittio. Imponerande!

Med stugan och klätterställningen blev det dock intet. Stugan var lite väl maläten och om vi inte köpte båda blev det ingen affär. Så vi får leta vidare.

Nå´n som har en liten lekstuga till salu?

Livets frågor

Idag fyller faster Egla 90 år.
Det ska firas på Andréns konditori i Lilla Edet.
Mitt brydderi just nu är om jag kommer in i folkdräkten som hon sydde upp till mig lagom till konfiramtionen. Känns som ett givet tillfälle. Men har jag blivit för fet, måntro.
Fortsättning följer.

Och här en annan cliffhanger:
Hittade en liten söt lekstuga på Blocket igår. Och inte nog med det, de sålde även en klätterställning med "snurr".
Frågan är hur forslar man hem dem ända från Ljung, utanför Herrljunga?

Herr U. skulle åka dit efter jobbet och ta en titt.

Ja, här står det inte still inte...;-)

Påbörjad flytt och sandalpremiär

Har börjat bära ut grejer ur det som ska bli Måns rum.
Vintertäcken, väskor, en madrass, en låda husgeråd som ska skänkas till pingstkyrkans loppis, handdukar, fler väskor, tvätt, en liten korgstol, två par skor.
Rummet är fortfarande smockfullt.
Fast just i denna stund tycker jag det kan få ta hur lång tid som helst.
För när rummet väl är tömt och vi har ställt dit hans säng och leksaker.
Då flyttar han ju ut...från oss.

Känns som sommaren har tjuvstartat
och vi med den.

Idag fick Algot nya sandaler.


Sen gallra vi bland rädisorna.


Västerbys coolaste kille, skulle jag tro.