Stämpelklockan på dagis

Kvällens joggingtur gick förvånansvärt bra och sedan blev det jordgubbar i filen som belöning.
Inte dumt!

Tänkvärt:

På dörren in till Algots dagis sitter två tavlor med var sitt hus på. Den ena ska föreställa barnens "Hemma" och den andra "Förskolan". Varje morgon flyttar barnen ett foto på sig själva från "hemmabilden" till "förskolebilden".
"- Det hjälper dem att skilja på hemmet och förskolan. Och dessutom blir det tydligt för alla vilka som är här", förklarade en av fröknarna.
"- Vad käckt!" sa jag.
Fast de finns de som tycker annorlunda. Samma fröken berättade att en pappa grymtat något om "stämpelklocka", när bilderna kom upp.
Och jag kan förstå honom.
Inte nog med den ångest man som förälder känner om man råkar vara den som lämnar sitt barn först och hämtar det sist. Nu ska det dessutom skyltas om det!
Inser plötsligt att vår behagliga föräldraledighetstillvaro har ett slut.
Som det är nu fungerar Algots 15-timmars dagisvistelse mest som ett roligt avbräck i hemmalivet. En chans för honom att leka av sig med en massa kompisar och för mig att få lite lugn och ro med Måns.
Men, så småningom ska vi åter ska in i maskineriet med stressiga mornar och eftermiddagar.
Allt för att just våra små inte ska bli de som lämnas först och hämtas sist.