Den jämställda generationen gror

Den här historien http://op.se/ostersund/1.2893836-olle-i-bjornidet-var-beredd-pa-att-do om 12-årige Olle Frisk, som häromdagen råkade i luven på en livs levande björn när han åkte skidor i Funäsdalen, har väckt stor fascination här hemma. Särskilt Måns har haft mycket huvudbry kring björnens vassa klor, Olles sjukhusvistelse och björnungarnas väl och ve. Det sista mynnade ut i följande konversation: Jag: - Nu när björnmamman inte återvänt till idet på flera dagar har de börjat fundera på att flytta ungarna till en djurpark eller kanske till och med avliva dem. Måns: - Det behövs inte! Jag: - Jo, det gör det nog. För nu när mamman lämnat dem så kommer de inte att klara sig själva. Måns: - Men jag säger ju att det inte behövs! De har ju en pappa också. Behöver jag tillägga att det blev glass till kvällsmat? För övrigt har jag ingen aning om varför det inte går att göra en endaste radbrytning i mitt blogginlägg idag.