Att betala för att få gossarna klippta idag.
Båda såg rent tossiga ut.
Och jag gruvade mig nåt gruvligt för att plocka fram saxen och ta kampen.
Efter morgonens besök på folktandvården (Algot hade druttat i backen igår och en framtand var lös) slank vi in hos frisörskan i Ljungskile.
Obegripligt att en aktivitet, som här hemma är förenat med så myckt blod, svett och tårar, kan genomföras så smärtfritt.
Dagens andra investering,
en kaffebryggare för 800 spänn, känns något mer övermaga.
Visserligen var hoppet ute för den gamla, som nu ligger utspridd på vår tvättstugebänk.
Efter att den plötsligt slutat fungera fick jag Herr U. att ta fram stora skruvmejseln och försöka sig på en felsökning.
Men, kaffebryggare tycks inte vara något som man skruvar isär ostraffat. I vilket fall som helst lyckades vi aldrig få ihop den igen.
Därav dagens tur till Spisen, där försäljaren gjorde sitt bästa för att kränga på mig en Moccabryggare för 2 000 kronor eller mer.
Till slut bestämde jag mig för den här pjäsen:
800 kronor för en kaffebryggare är i mitt tycke typ 400 kronor för mycket.
Men jag föll för termoskannan, som vi förhoppningsvis inte ska slå sönder i första taget.
Dessutom sa försäljar-försäljaren att Braun var det man skulle ha.
Och vem vågar ifrågasätta en fackman...?
Algot förevigade första koppen på altanen.
Klart godkänt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar