Dagens övning: Komma för sent

Fick just tröst av bästa vännen, Annika.

Ringde för att häva ur mig skammen,
den uslaste-mamma-skammen över att ha kommit fem minuter sent till dagis,
fem minuter som innebär att samlingen redan börjat,
fem minuter som gjorde att Algots vanliga glada dagishumör förbyttes till skrik och bråk.

Mina skäl kan tyckas giltiga,
med 39-graders feber har Måns skrikit sig igenom i stort sett hela natten,
och när klockan ringde var det lögn i helvete att ta sig upp.

Så vi blev sena,
så sena att upptäckten av en bajsig blöja
just som vi skulle tråckla på Måns overallen
och bytet av den
gjorde att vi kom just fem minuter för sent.

"- Man känner så jädra värdelös!", sa jag till Annika.
"- Ja, eller så kan man vända på det och se det som en övning för Algot i att komma för sent. Det ska man ju också lära sig."

Tja, jag vet inte.
Men lite tröst var det.